VIDEO: El Fustigador 8a+, Onsight

Filmed by Henning Wang, edited by Edvard Stokstad. I hope you enjoy it!

Matilda Söderlund, El Fustigador 8a+ Onsight from Edvard Stokstad on Vimeo.

I climbed El Fustigador in April, on my first trip to Spain this year. After being injured for over a month, I went there with no expectations and with the intention to just have fun and climb as much as possible. It turned out to be a crazy trip where I managed to climb routes that I would never have dreamed of! I had so much fun and gained a huge amount of experience. This route is certainly one of the best and coolest 8a+'s that I have done. Also, it is a rather memorable climb as it was such a battle at the top - both physically and mentally. Very happy and lucky about sending it! Venga, venga!

Towards the Olympics!

Today one of Scandinavia's biggest newspapers published an article about climbing possibly becoming an Olympic sport in 2020. Check it out here (in Swedish) and support the dream by liking Sport Climbing 2020 on Facebook!

A competition from a new point of view...

La Sportiva Legends 2012 was a great success! The strongest line up in a competition ever, super cool boulder problems and amazing atmosphere really made it a legendary show.

For me, this competition was a completely new experience. I hosted the event together with Kjell Eriksson! To be honest, I had never spoken in front of a big crowd, nor handled a microphone before. The tickets were all sold out, which meant there would more than 700 people in the audience. Considering that, I actually did not feel as nervous as I thought I would (or maybe should)... Preparing for my job as a host was in some ways similar to getting ready for a competition, a lot of focus and mental preparation. I am very happy I took on the challenge and did it. It was certainly a learning experience and a lot more fun than I expected!

Shauna Coxsey and the setters from Klättercentret did an excellent job with the boulders. The problems were of perfect difficulty, decisive and challenging in many different ways, making it very exciting to watch. It was all settled on the last problem, where Sean McColl could secure the victory!

Big thanks to Björn Pohl for organizing it all perfectly. It is still possible to watch the competition on SVTplay and Sandstones Media has made a really cool behind the scenes film, check it out here!

CAC - Climbers Against Cancer

© Mattias Kanhov

La Sportvia Legends Only

This Saturday the La Sportvia Legends Only event will take place at Klättercentret in Stockholm! It is an international invitational competition and the contestants are the best of the best - Adam Ondra, Jakob Schubert, Sean McColl, Dmitry Sharafutdinov and Guillaume Glarion Mondet. I definitely think anyone who is in town should check it out. I am certain it is going to be a really cool event and a spectacular show!

If you cannot make it to Klättercentret on saturday, the event will be broadcasted live on the web by Swedish television. More information in Swedish can be found here!

Hope to see you on Saturday!

No Kranj WC this year either...

I had really been looking forward to the last World Cup in Kranj, Slovenia. The wall in Kranj is definitely one of my favorites and it was also the final World Cup of the year. In addition, the flu prevented me from going last year so therefore I was even more eager going there this time. After my return from the US I had been able to train pretty well and I was feeling fine. Until one week before departure... November illness struck and I got a bad cold and a fever. Despite my massive amount of vitamin C boosts it lasted all week and I had to stay at home this year again.

So instead of competing in Kranj, I was at home trying to get rid of the stupid illness and occupying myself with baking - a lot. Cookies, cupcakes, muffins and saffron buns..! In retrospect, I can definitely say that not going was the right decision. Nevertheless it is still very frustrating, especially since I felt all better again on Tuesday. But, there is always next year - third time's the charm, right? 

Home sweet home?

I am back in Sweden after an amazing month in the US ♡

The last stop of my trip was New York City! After spending two weeks in Boulder I left Colorado for some city life, and to visit my good friend Sasha DiGiulian for a few days. Even though my time was slightly limited I still got to do quite a lot of things - sight seeing (of course), some shopping, training at Brooklyn Boulders, homecoming at Columbia University and watching my first American football game ever. Plenty of fun and I certainly had a fantastic time in the incredible city. But, too little time and too much to do, so I hope I can go back again soon!

In one way it feels good to be back home. I really enjoy seeing my friends, spending some time with my family and getting some structure in life. On the other hand I tend to get kind of restless when i am at home, I love traveling and seeing the world! Anyways, now when I am at home I have (besides recovering from the heinous jet lag) mostly been training and trying to prepare a little for the final World Cup in Kranj, Slovenia, which is coming up in a little less than three weeks! =)

Here are a few pictures and impressions from my trip!

Climbing gyms, Movement in Boulder and Stone Summit in Atlanta!

Caterpillar in Rifle and a dog in a... stroller (!) in Boulder.

Homecoming at Columbia ✌

Prime Time To Shine

Yesterday i did my second 8c, Prime time to shine, in Clear Creek Canyon!

 Photo by Scott Clark

Back to sport climbing! After two weeks with lots of bouldering in the gym and outside and only a small amount of endurance oriented training, I was very excited to climb some routes again. Primo Wall in Clear Creek Canyon was on the agenda and my plan was to try Prime time to shine.

The route is about 18 meters long with super fun and cool climbing. It has two obvious cruxes, one in the beginning and one almost at the very end, which both consist of quite powerful moves. I spent five tries figuring out the sequences, messing up the sequences several times and getting more and more tired after every go on the route. Even though I felt rather sore, I decided to make one last try... And managed to climb all the way to the anchors and sent the route! Wohoo! Thanks to Gabor for the perfect beta and the perfect belay and thanks to Scott for the photos!

 Photo by Scott Clark

I have come to the conclusion that often when I try to project a route, I just find a sequence that works - not the best one for me. As a result, I almost always have tries where I mess up the moves or forget my beta, which of course waste a lot of energy. I have to become more accurate when I am working the moves and I will definitely try to improve this!

Now I only have two days left in Boulder. On Friday I am flying to THE BIG APPLE to visit my friend Sasha DiGiulian, train and just travel as a tourist in the big city (I hope I don't t get lost...) =)

Bouldering in Boulder

Havig a great time in the US so far! After Atlanta me and my Dutch friend Nikki headed west and flew to Denver, Colorado. There we met up with two friends of hers and drove to Rifle for a couple of days of climbing outside. The climbing in Rifle was plenty of fun - but the style, maybe not my cup of tea... The routes were very blocky and sequency, with beta that often involved knee bars. Since I injured my knee in July, those were not an option for me. I did a bunch of easier, classic routes that were super cool and it was really enjoyable climbing on rock again and being outside in the beautiful nature.

Next stop, the climbing Mekka of the US, Boulder! This is for sure one of my favorite cities that I have visited so far. Mostly for its beautiful scenery, cute houses and buildings, the big focus on health and sustainability, friendly people and the huge amount of climbing in the area. The training facilities are very good too, especially for bouldering (likewise to the outdoor climbing). So, time to get back to bouldering for me!

606, V10, in Eldorado Canyon

Before this trip I had not bouldered outside for over two years, but it was so much fun doing it again! I went to several different areas and climbed many nice problems, including 606 and Kelly traverse (flash), both graded V10 and both very crimpy..! While climbing outside I have also gotten to experience parts of the wildlife here, seeing some rare and dangerous animals. So far I have seen a rattlesnake and a bear, very cool - and scary! Besides that I have been training indoors at the Spot and Movement. Life is pretty good... =)

Rattlesnake!!!

Atlanta - First stop and Worldcup

My US trip has started! The first stop was Atlanta and the Worldcup at the amazing Stone Summit climbing gym. After flying from Stockholm on Thursday I arrived safely at the airport in Atlanta. Unfortunately, so did not my luggage... Stress! On the morning of the competition I finally got my bag. Considering the stress caused by luggage incident and still being jet lagged, the qualifiation round went alright and I qualified for the semifinal in 10th place.

My climbing felt good while warming up prior to the semifinal. However, it ended quite abruptly as I slipped off a foot hold early in the route. Very frustrating indeed..! In competitions there is no room for messing up, one small mistake, a tiny slip with the foot, and it is over - but you learn from your mistakes and I am already looking forward to the next competition. All in all I still had a lot of fun in Atlanta, and that is what is important. Together with my Dutch friend, Nikki van Bergen, I am now heading to Colorado! =)

As the saying goes, When in Rome, do as the Romans do, since I will be in the US for the next three weeks I figured it would be a good opportunity to start writing in English...

Bye bye Atlanta, next stop Colorado!

VM 2012

Nästan overkligt. Lite så skulle min vecka i Paris under mitt första VM som senior kunna beskrivas. Jag lyckades ta mig till final och kom på sjätte plats!!! Det var den överlägset bästa tävlingen som jag har varit på med perfekt organisation, häftiga leder och en slutsåld arena med 9000 i publiken under finalerna. Min klättring och placering var ofantligt mycket bättre än vad jag hade förväntat mig med tanke på hur den senaste månaden har sett ut...

© Franz Schiassi

Mina förberedelser inför tävlingen var aningen annorlunda mot var de brukar vara. Skadat knä, Klätterverket, där jag vanligtvis tränar, hade stängt för ombyggnad i augusti och förkyld en vecka innan det var dags att resa iväg... Kroppen kändes otroligt trött och tung, inte alls känslan som man vill ha dagarna innan den största tävlingen på året. Jag valde därför att träna väldigt lugnt, ta en extra vilodag och hoppas på det bästa. Jag hade hoppats att känslan av trötthet och seghet skulle ha hunnit släppa till tävlingen, men nej... Kvalet kändes precis som det gjort på träning dagarna innan jag åkte. Med väldigt mycket vilja lyckades jag ändå kämpa mig till toppen på den första kvalleden. Andra leden kändes lite bättre, ända tills jag kom upp till den mer överhängande delen av väggen och gled av med en fot, fick världens pendel och föll av. Som tur var räckte det ändå för en 17:e plats och en plats i semifinalen bland de 26 bästa. Mellan kvalet och semifinalen var det en dags vila. Med tanke på hur kroppen kändes var det väldigt passande för min del och dessutom ett perfekt tillfälle att hinna med att se lite av Paris!

Jag kände direkt att kroppen var mycket piggare inför semifinalen! Under uppvärmningen kändes allting så mycket lättare, vilket höjde självförtroendet ordentligt. Själva klättringen gick väldigt bra och är nog en ut av de bästa som jag har gjort på tävling. Då över hälften var kvar att klättra efter mig hade jag ingen aning om hur långt det skulle räcka. Efter en något nervös väntan stod det klart att jag hade gått till VM final och låg på sjätte plats - helt galet!

Att klättra i VM finalen var bland det häftigaste jag har gjort! Det var fantastisk stämning och atmosfär i den fullsatta arenan och finalleden var helt klart den roligaste leden som jag har klättrat på tävling. Då jag klättrade finalen i Världscupen i Chamonix kändes det som att jag blev lite tagen av stunden och gjorde ett misstag då jag föll. Nu lyckades jag njuta och ha roligt samtidigt som jag behöll fokus och kunde prestera bra. Jag lyckades behålla min placering så slutade sexa! Jag är väldigt nöjd över min klättring även i finalen och då jag föll av var det för att jag var trött. 

© Franz Schiassi

Att komma till final i VM har varit ett ut av mina stora mål under en lång tid. Det känns helt otroligt roligt att ha lyckats nå dit och som tiden innan tävlingen var känns det nästan overkligt. Detta år har varit väldigt lärorikt för mig. En viktig sak som jag har lärt mig är hur viktigt det är att lyssna på kroppen. Istället för att träna som jag brukar göra innan tävling tog jag det mycket lugnare och tog en extra vilodag, trots att allt jag ville göra var att klättra och försöka hitta rätt känsla i kroppen. Tack vare det fick jag den återhämtning som behövdes. Med ett enastående anordnat event var det även den perfekta showen för Olympiska kommittéens representanter på plats och ett steg närmare OS 2020. Jag tror och hoppas verkligen att klättring kommer att vara en ut av sporterna i OS om åtta år! Det var dessutom så häftigt att få se tävlingarna i paraclimbing, hur inspirerande som helst!

På torsdag åker jag till USA för att delta på Världscupen i Atlanta och sedan resa runt i USA i en månad. Det ska verkligen bli superspännande och roligt! =) 

✿ juli & augusti ✿

Min tredje och sista vecka i Frankrike blev inte riktigt som planerat. Det var med statistiken tre klätterdagar på två veckor, ett skadat knä och feber som jag anlände till Arlanda efter en minst sagt kaotisk hemresa. Att komma tillbaka till Sverige har nog aldrig känts så bra! Nu har det gått en månad sedan jag kom hem och sakta men säkert har jag återhämtat mig från sviterna efter resan...

Bortsett från sista veckan hade jag det väldigt bra i Frankrike - otroligt klättring, fantastiskt vacker natur, toppenväder, trevliga människor och god mat! Jag deltog även på ytterligare en Världscup medan jag var där, i Briançon. Min klättring kändes helt okej och jag slutade på 11:e plats. Då och där kändes det som att det var det bästa jag kunde prestera så jag är absolut nöjd med resultatet!

Foto: Charles Loury, Planetgrimpe

Två veckor efter hemkosten kunde jag börja träna igen. Det stod dock ganska snabbt klart att det var värre än väntat med knät... Jag har därför varit tvungen att göra mycket rehabträning senaste tiden. Som tur är har jag fått väldigt mycket hjälp av sjukgymnasterna på Bosön. Även min fystränare, Kristoffer Sjöberg, som jag har samarbetat med sedan början av sommaren, har hjälpt mig med rehabiliteringen. Ju fler personer man har runt sig i en sådan situation, desto lättare blir det, så jag är verkligen jättetacksam för allt stöd! I nuläget känns det som att knät blir bättre och bättre för varje dag, men det påverkar fortfarande min klättring en del och har hindrat mig från att träna som vanligt de senaste veckorna. Med tanke på det så känns min klättring ändå ganska bra. Utöver träningen har jag hunnit träffa många av mina vänner här hemma i Sverige och njutit av slutet av den svenska sommaren! I juli gjorde jag en intervju med den spanska hemsidan Desnivel, kolla in den här!

Träning!

Om mindre än två veckor är det dags för VM i Paris! Även om uppladdningen och förberedelserna har blivit lite annorlunda så ser jag verkligen fram emot det och det ska bli väldigt roligt och spännande! =)

Sverige är ganska fint ändå...

Chamonix WC

För 8 år sedan hade jag precis börjat klättra och åkte till Chamonix på semester med min familj. Utan att veta om det hade vi lyckats pricka in samma vecka som Världscupen skulle vara där. Jag hade aldrig tidigare sett en så stor internationell tävling. De bästa klättrarna i världen var där, det var tusentals åskådare och grym atmosfär! Medan vi tittade på finalen minns jag att jag tänkte att någon gång vill jag också klättra final i Världscupen. 

Förra veckan var det dags för den första Världscupen för året, i just Chamonix, i Frankrike. Det var min första leadtävling sedan november och min andra Världscup för seniorer någonsin. Jag kände mig i bra form och väldigt motiverad till att tävla igen! Men jag kände mig samtidigt väldigt osäker på hur det skulle gå eftersom jag inte hade tävlat på 8 månader. Tävlingen och resultatet överträffade verkligen alla mina förväntningar - jag gick till final och slutade på 8:e plats!!! Woohooo! 

I kvalet toppade jag den ena leden och föll ett par grepp från slutet på den andra. Det placerade mig på 13:e plats inför semifinalen, dit de 26 bästa från kvalet går. Min klättring i semifinalen gick väldigt bra och räckte till en finalplats bland de 8 bästa!!! I finalen kunde det dock ha gått bättre, jag gjorde ett misstag när jag föll och var inte särskilt trött... Men det är så det är på tävling och jag är ändå jättenöjd!

Efter tävlingen åkte jag vidare till Céüse tillsammans med Sasha DiGiulian och kompisar från Tyskland och Schweiz. Vi klättrade två dagar där. Oturligt nog lyckades jag få ett stort på ett finger första dagen... Andra dagen blev det därför inte så mycket klättring för min del, men jag lyckades onsighta två 8a+ - Encore och Le poinçonneur des lilas! Resten ut av dagarna hängde vi i  och omkring Céüse. 

Imorgon är det dags för nästa Världscup, i Briançon! Det ska bli väldigt roligt och spännande. Efter det åker vi tillbaka till Céüse för en till veckas klättring! =)

S☼lig dag i S☼lvik

Äntligen börjar det likna sommar! I strålande sol åkte jag, Jonas Paulsson och Adam Herring ned mot Linköping för att klättra i Solvik över dagen i onsdags. Med tanke på sommarvädret och att klippan ligger i solen hela förmiddagen var förhållandena var inte de bästa... Men det var verkligen ett superhäftig ställe och det var kul att få klättra lite ute igen. Jag testade leden Utopia, 8b+/8c, som var väldigt fin. Jag kunde gör alla moves hyfsat snabbt, så jag hoppas att jag kan åka tillbaka när det blir lite kallare och bättre förhållanden och prova den igen! Jonas fotade under dagen och det blev (som vanligt) jättebra bilder. 

Senaste tiden har ägnats åt träning inomhus för att försöka förbereda mig lite inför årets första Världscup i Chamonix om drygt två veckor! Jag har inte tävlat sedan november så det ska verkligen bli spännande, speciellt eftersom det även är min andra Världscup någonsin. Efter tävlingen åker jag till Céüse med några kompisar för två veckors klättring! =)  

© Jonas Paulsson

© Jonas Paulsson

Intervju med UK Climbing

Jag har blivit intervjuad av den brittiska hemsidan UKClimbing.com, den går att läsa här! =)

© Tim Glasby

FRANKENJURA!

Känt för alla pockets och sina klassiska leder är Frankenjura ett ställe som jag länge har velat besöka. I samband med en klätterfestival som anordnades under pingsthelgen och som Marmot sponsrade, fick jag chansen att åka till Tyskland och klättra där. Det blev verkligen en superbra vecka med fantastisk klättring, perfekt väder, trevliga människor och god mat. Jag lyckades även göra mina första 8c, Odd Fellows, och en till 8b+ flash, Friends like you!

Odd Fellows, 8c

Den 22:a maj, dagen efter min födelsedag, flög jag och Peter Bosma ner till Tyskland. Vi bodde hemma hos Sarah Seeger och Manuel Brunn, som båda är hur trevliga som helst och dessutom superstarka klättrare. Sarah jobbar även för Marmot och var en av de ansvariga för eventet. De första tre dagarna spenderade jag och Peter med att klättra på olika ställen. Första klätterdagen i Frankenjura var… Tuff! För mig kändes det ovant med alla pockets och den nya stilen av klättring. Jämfört med de ställen som jag har klättrat på tidigare fann jag det mycket svårare att hitta rätt sekvenser och beta. Men ju mer vi klättrade desto mer vande jag mig och anpassade mig till klättringen. Under dessa dagar försökte jag mest att klättra så mycket som möjligt. Jag gjorde många fina leder, bland annat Stradivari, 8b. Det är definitivt en ut av de bästa leder som jag har klättrat, med teknisk klättring där man var tvungen att positionera sig rätt och verkligen stå på fötterna. Ytterst delikat!

Lördagen spenderade vi i Betzenstein, där själva festivalen ägde rum. Allt var väldigt välarrangerat och det var mycket människor, bra väder och även ett liveband som spelade, vilket gjorde det hela till en lyckad dag. På eftermiddagen och kvällen anordnades en DWS-tävling, med väggar uppbyggda ovanför en pool. Det blev en underhållande tävling med mycket spektakulär klättring som var rolig att titta på.

På söndagen åkte vi med hela Marmot-teamet till klippan Schlaraffenland. Det var verkligen roligt och inspirerande att klättra och umgås med de andra sponsrade klättrarna från Marmot. Sarah rekommenderade leden Friends like you, 8b+, till mig. Leden är relativt kort och ganska brant, med ett hårt krux i starten och ytterligare ett krux på mitten. Hon hade klättrat den tidigare och hade bra beta. Jag gick på leden för att se om jag kunde göra första kruxet och sätta upp slingorna… Jag lyckades göra movet, så jag tänkte att det helt enkelt bara var att köra på! Med grym beta från Sarah kunde jag klättra leden till toppen, min andra 8b+ flash!!! Dagen efter fullbordades team Sweden’s ascent, då Peter också gjorde leden!

Foto: Klaus Fengler 

Tisdag och sista klätterdagen, begav vi oss till Pornowandl. Där hade jag fått ytterligare en led rekommenderad, Odd Fellows, 8c. Jag kände mig riktigt sugen på att testa den! Leden är omkring 18 meter lång och svagt överhängande, med en ihållande första del och ett litet krux innan en okej vila. Därefter är det ett boulderproblem på små crimpar till slutet. Jag doggade upp leden en gång och kunde hitta bra sekvenser och göra alla moves hyfsat snabbt. Det kändes absolut möjligt att klara leden, men jag visste inte hur många försök som skulle behövas och detta var ju min sista dag. På mitt andra försök kom jag upp till de sista boulderiga moven, lyckades ta mig förbi och skulle precis sträcka mig efter ett ut av de sista greppen, som är ett bra sidotag, då min ena fot gled av… Snopet! Men jag lyckades ladda om och kunde sedan, efter mycket påhejning från Peter, klättra leden på mitt fjärde försök! Wihoo! Att klättra 8c är något som jag har velat göra under en lång tid och något som har känts som en möjlighet ett tag nu. Att faktiskt göra det känns verkligen hur häftig som helst och dessutom var det en väldigt fin led!

Utöver klättringen så blev det också en toppen vecka, jag hade det jättekul och träffade många roliga och trevliga människor. Jag fick även möjlighet att prova på en hel del typisk tysk mat och dryck och dessutom äta på en restaurang som legenden Wolfgang Güllich ofta brukade besöka. Jag hade som mål att testa så många olika klassiska maträtter som möjligt och fick äta bland annat schnitzel, bratwurst, swchwein schaufel med kloß, surkål, vit sparris, Radler och (min favorit) brezel..! 

Förhoppningsvis kan jag åka tillbaka till Frankenjura redan i höst! =)

Mer information om vad som hände under festivalen finns på Marmots hemsida och facebooksida!

Bis bald Frankenjura!